Ryska soldater under Krim-operationen 2014 med en kulspruta av typen PKP Petjeneg. Foto: Anton Holoborodko


Del 75

Moskvas hemliga krigföring


Hur kunde Rysslands president först förneka att hans elitförband höll på att ta över ett annat lands territorium – men senare, när övertagandet var fullbordat, stolt erkänna detta? Det till synes obegripliga är i själva verket inget nytt – om man känner till Moskvas tradition av hemliga militära operationer.

President Vladimir Putin sade under flera veckor att påståendena om att de ”beväpnade männen” som höll på att ta över Krimhalvön var ryska soldater var ”nonsens”. Efter att Krim den 18 mars även formellt hade annekterats av Ryssland – vilket Putin den 4 mars förnekat att Ryssland tänkte göra – sade Putin dock att de välutrustade trupperna ”naturligtvis” var hans.

Det framgick redan av de första bilderna av dem, genom flera uniforms- och utrustningsdetaljer, att det inte bara var frågan om ryska trupper utan huvudsakligen rörde sig om soldater ur spetsnaz (specialförband), luftlandsättningstrupperna och marininfanteriet. Min bildanalys har senare verifierats.

Men än idag har många svårt att förstå hur Putin kunde förneka detta så fräckt. Det hela blir dock inte så nyskapande om man tittar lite i backspegeln. Här följer några exempel på Moskvas tradition att dölja och hemlighålla:

En rysk soldat utan någon form av märken, på Krim den 9 mars 2014. Foto: Anton Holoborodko

>> Grundbulten för styckandet av Östeuropa 1939 mellan Hitler och Stalin var den så kallade Molotov-Ribbentroppakten. Dess hemliga delar avhemligades i Sovjetunionen först 1989.

>> I Koreakriget som utbröt sommaren 1950 deltog en hel sovjetisk flygkår, över 25 000 personer (flygare, markpersonal och luftvärnssoldater. Först drygt tre decennier efter Koreakriget blev det offentligt i Sovjetunionen att man skickat flygkåren till kriget) utan sovjetiska beteckningar. En del av den sovjetiska personalen bar nordkoreanska uniformer och märken, en del kinesiska. Först vid Sovjetunionens fall blev alla detaljer om dem kända, som att 299 stupat.

En sovjetisk MiG-15 i Sverige. Tusentals sovjetiska flygare stred dolt över Koreahalvön, med MiG- 15 som huvudsaklig flygplanstyp. Medan detta hemliga flygkrig pågick sköts två svenska militära flygplan ned över Östersjön, också av MiG-15. Denna finns på Flygvapenmuseum utanför Linköping. Foto: Lars Gyllenhaal

>> Under Koreakriget försämrades det säkerhetspolitiska klimatet över Östersjön. MiG-15 sköt 1952 först ned ett svenskt flygplan av typen DC-3 (i flygvapnet betecknad som en Tp 79). Att det var ett signalspaningsflygplan hemlighölls av svenska regeringen. Tre dagar senare sköt några MiG-15 ned ett av de svenska sjöräddningsplanen i sökområdet, av typ Catalina (Tp 47). Det var först vid Sovjetunionens fall som Moskva offentligt erkände nedskjutningarna.

>> I Vietnamkriget tjänstgjorde dolt inte bara en rad sovjetiska militära rådgivare och officerare från GRU (den militära underrättelsetjänsten) utan även flera tusen luftvärnsspecialister. Sammanlagt hann över tio tusen sovjetiska militärer tjänstgöra i landet mellan 1965–1974, i omärkta uniformer och civila plagg. Få var vid fronten, de flesta mycket långt från den, men icke desto mindre var några det och tretton stupade därför i strid (tre till i andra situationer). Liksom med det direkta sovjetiska krigsdeltagandet i Korea hemlighölls länge insatserna i Vietnam – det var först 1989 som man började offentliggöra dem.

>> Sovjetunionens egna krig i Afghanistan 1979−1989 var mycket mer omfattande än insatserna inom ramen för koreanska och vietnamesiska styrkor och de kunde därför inte hemlighållas. Men sovjetmedierna förmedlade under många år inte bilden av ett riktigt krig utan någon sorts fredsbevarande operation med sovjetsoldater som mest byggde broar och planterade träd, medan militären i hemlighet fraktade hem allt fler förseglade zinkkistor med stupade. I Afghanistan bar vanliga sovjetsoldater alla sina märken, men väl att märka är att den viktigaste inledande insatsen, för att ta över makten i landet, utfördes av spetsnaztrupper iklädda afghanska uniformer. Många av dessa hade dessutom hämtats från angränsande sovjetrepubliker och kunde därför uppträda mycket trovärdigt som afghaner.

Det var nedskjutningen av ett sådant här Catalina-sjöräddningsplan, som gav upphov till ”Catalinaaffären” som omfattar både Catalinan och den DC-3:a som först sköts ned. Även Catalinan finns på Flygvapenmuseum. Foto: Lars Gyllenhaal

>> Den sovjetiska ubåten U-137 (som egentligen hette S-363) gick inte heller att hemlighålla efter att den fastnat på ett grund i Karlskrona skärgård 1981 och upptäckts av svenskar. Den sovjetiska närvaron gick alltså bara inte att förneka, men man fortsatte vidhålla att man inte varit i svenska vatten med avsikt. Kärnvapnen ombord avslöjades snart av svenska mätningar utförda intill ubåten. Men på rysk sida dröjde det fram till 2006 till dess att man erkände kärnvapnen ombord.

>> Efter att den svenske spiondömde officeren Stig Bergling 1987 rymt till Sovjetunionen påstod Moskva att man inte haft något att göra med det. I verkligheten gömde landet, som då leddes av Michail Gorbatjov, både Stig Bergling och hans hustru på den sovjetiska ambassaden i Helsingfors och därefter i Moskva. Man fortsatte beskydda sin svenska GRU-spion även efter Sovjets fall, ända fram till 1994 då han självmant kom hem.

Stridsfordon av typen BMD inför fallskärmsfällning, fotograferade inuti ett transportflygplan modell Il-76. Foto: OlegVDV68

>> Mellan Koreakriget och fram till Sovjetunionens fall hade man tusentals officerare ur armén och KGB i mer eller mindre stora konflikter som man officiellt inte deltog i. Väpnade konflikter och rena krig i både Asien, Afrika och Latinamerika. De var inte bara rådgivare utan en del deltog i militära operationer. Det kunde i Afrika gå så hett till att man 1978 skickade luftlandsättningstrupper med det luftburna stridsfordonet BMD – för att snabbt avgöra kriget mellan Etiopien och Somalia. Insatsen med tunga helikoptrar och luftlandsatt pansar fick avsedd verkan och BMD-vagnarna kunde sedan skickas vidare till kubanska trupper i Angola. I både Angola och Mocambique tjänstgjorde en av president Putins närmaste män, Igor Setjin.

Det har aldrig varit någon hemlighet att Vladimir Putin sedan ungdomen varit fascinerad av både asiatisk kampsport och KGB:s historia. Man kan lugnt anta att han tidigt blev medveten om kinesen Sun Tzus ord: ”all krigskonst handlar om att vilseleda”.

Militärrådgivare från Warszawapakten i Angola i början av 1980-talet. Foto: DIA

Men av någon anledning har man i västvärlden inte tagit denna sida av Vladimir Putin på allvar, förrän 2014.

Skribent: Lars Gyllenhaal

Därför borde DU bli medlem!

Ja tack, jag vill bli medlem